Hur smakar egentligen ett kaffe med toner av röda bär, choklad eller nötter, och hur ska man göra för att sätta ord på alla smaker och aromer? Förmågan att identifiera och urskilja smaker i ett kaffe är en konst som går att träna upp med några enkla knep och här listar vi några av dessa – som med stor sannolikhet gör dig till en bättre kaffekännare!
Kanske har du likt mig någon gång stått som en nyfiken nybörjare i en kaffehandel? Jag minns det rätt väl: Den inbjudande karamellaktiga kaffedoften som klädde lokalens alla hörn och hyllorna med rader av exotiska kaffepaket, fint porslin och häftiga kaffebryggare. Jag började undersöka butiken i kapp med ljudet från en kaffekvarn och rykande espressos framme vid disken.
“Med toner av vanilj, blåbär och jordgubbar” stod det på en prydlig förpackning, och på hyllan intill berättade etiketten istället om ett kaffe med lime-, grapefrukt- och hibiscusaromer. Det första alternativet lockade mest denna dag, och väl hemma minns jag att kaffet smakade gott, även om jag inte riktigt visste hur jag skulle brygga det på bästa sätt. Det var däremot svårt att sätta ord på smakerna – vilket kan vara fallet för såväl den oerfarne som erfarne kaffedrickaren.
En del av oss föds med välutvecklade smaklökar och har turen att urskilja smaker och aromer med större säkerhet (kanske är du en av dem) – för andra kan denna process upplevas som svårare. Oavsett vilket så kan du som kaffedrickare träna upp ditt smaksinne. Det behövs inte så stora medel heller: det räcker oftast med några koppar kaffe och lite nyfikenhet!
En som både tränat sitt smaksinne, och som förmodligen fötts med bra smaklökar är kinesen Lok Chan. Han kan dessutom med säkerhet kalla sig själv för en kaffekännare – Chan råkar nämligen vara världsmästare i att smaka på kaffe. 2017 tog han hem första priset i Specialty Coffee Association, eller SCA:s världsmästerskap i kaffeprovning. I tävlingen får deltagarna tre kaffekoppar: två av dessa innehåller samma kaffe, medan den tredje koppen innehåller ett annat. Utmaningen är att under tidspress lyckas identifiera vilket kaffe som är annorlunda.
Processen upprepas i åtta omgångar och deltagarna koppar och provsmakar allt möjligt inom kaffets breda register. Här hittar vi till exempel mörka och mellanrostade kaffen, med sina balanserade och kryddiga profiler, men också de lättrostade och fruktiga motsvarigheterna. För att stå på toppen krävs träning, Lok Chan förberedde sig i sex månader och här kommer några av hans tips!
Inte bara Chans första tips, utan förmodligen även det viktigaste. Kort och gott handlar det om att dricka mycket kaffe för att bli en bättre kaffekännare. Det är helt enkelt så du lär dina smaklökar att identifiera olika smaker. Prova gärna så många kaffen som möjligt, och undersök hur olika rostningsgrader, ursprung och typ av processade bönor smakar. Ju större variation desto bättre!
När det kommer till kaffets smaker och aromer så pratar man ofta i fruktiga termer med alltifrån citrus och bär till stenfrukter och örter. Chan tipsar därför om att äta just mycket frukt, för att bygga upp ett smakbibliotek av referenser. De frukter som är för exotiska för att hamna i vinterhalvårets något blekare fruktdisk kan du faktiskt ersätta med fruktiga godisar. Tehyllan delar också många av kaffets hundratals smaknoter; hibiscus, jasmine och kamomill för att nämna några. Kolla gärna in SCA:s smakhjul, en karta över kaffets aromer. Du hittar detta här.
På tal om smakhjul så tar den oss vidare på Chans tredje tips: kartlägg smakerna du känner. Smakhjulet är ett perfekt verktyg där du alltså hittar kaffets smaker och aromer, kategoriserade i ett färggrant diagram. Hämta papper och penna, lägg undan mobilen för en stund, och skriv ner smakerna du känner. Tänk på att det inte finns något rätt eller fel, smak är trots allt subjektivt, och här är det upp till dig att experimentera. Men, om du skulle vilja ha vägledning så brukar vi på rosteriet bedöma vårt kaffe utifrån fem punkter: sötma, kropp, syra, aromer och avslut (där vi försöker sätta ord på kaffets eftersmak). Allra bäst är att prova kaffen tillsammans med en vän, så att ni kan agera bollplank åt varandra.
Upplägget med blindprovning, som används under SCA:s världsmästerskap i kaffeprovning, kallar Lok Chan för “triangulating” och det är hans fjärde tips. Utmaningen är perfekt att prova själv hemma i köket, och bygger som bekant på att du har tre kaffekoppar framför dig. I två av kopparna får samma typ av kaffe gömma sig, och i den tredje koppen tappar vi upp den avvikande sorten. Här tränar du på att särskilja olika smaker och aromer och det kan vara minst sagt utmanande, så lägg upp svårighetsgraden som du önskar med lämpliga kaffesorter. Rent generellt brukar de mörkare kaffena vara svårare att särskilja än de ljusrostade.
Valet av porslin är också viktigt och får bli det avslutande tipset. Koppen får gärna ha en stor diameter (tänk cappuccinokopp) eftersom detta underlättar för din näsa att ta upp kaffets aromer. Luktsinnet spelar en avgörande roll under kaffeprovningar och det är faktiskt så att dina smaklökar bara kan skilja på grundsmakerna (sött, salt, surt, beskt, umami), medan näsans 350 stycken luktreceptorer ger upphov till tusentals olika smakförnimmelser. Så… använd din näsa!
Glöm inte bort att experimentera och smaka dig fram i ditt kaffedrickande. I nyrostat kaffe är smaken som bäst och aromerna allra flest. Prova du med, så kommer du märka skillnaden! Om du vill får du gärna höra av dig till oss och dela dina erfarenheter – vi är alltid nyfikna på vad ni tycker om vårt kaffe!
Människans smaksinne är klassificerat i fem grundsmaker: sött, salt, surt, beskt och umami. Dessa kan kombineras för att skapa en uppsjö av olika aromer och smaker.
Smak handlar om att uppleva de olika molekyler som finns i drycken eller maten. Små molekyler, kallade smaksubstanser, stimulerar smaklökar och nässlemhinnor för att skapa en smakupplevelse.
Smaksinnet är en sorts känsla som uppstår när smaklökar och nässlemhinnor påverkas av molekyler från maten eller drycken. Smaklökarna är små tryck- och rörelsesensorer som sitter på tungans yta. Nässlemhinnan ligger nedanför näsan och har en roll i att identifiera aromer. Tillsammans hjälper de till att skapa vår uppfattning av smak.
Smaklökarna är små tryck- och rörelsesensorer som sitter på tungans yta. De registrerar de olika molekyler som finns i drycken eller maten och överför olika signaler till hjärnan, vilket skapar en smakupplevelse.