Produkten har blivit tillagd i varukorgen

Kaffekooperativ – ett bättre kaffe och ett bättre liv

Kooperativ förknippas ibland med enkel storproduktion, men i kaffevärlden kunde det inte vara mindre sant. Här är många kooperativ vägen till ett bättre kaffe, och för små odlare är det också vägen till ett mycket bättre liv.

Tänk dig att du och din familj har en hektar med kaffeodlingar någonstans i något av världens kaffeproducerande länder. Odlingen ligger i oländig terräng, långt från närmsta stad – ja, till och med långt från närmsta väg. Att då skörda, processa och sedan ta klivet ut och sälja bönorna till någon som mäklar dem vidare till ett rosteri någon annanstans i världen, det är inte lätt. Det krävs stora investeringar i utrustning, ni behöver kanske hjälp av en agronom och hjälp med marknadsföringen. Själva måste ni ju hinna sköta planteringen, skörda och ta hand om bönorna … Dessutom har ni barn som ska gå till skolan och som blir sjuka då och då, ja utmaningen blir än större.

Precis så här ser livet ut för många kaffeodlare runt om i världen. För även om kaffe är en premiumgröda i jämförelse med många andra grödor kommer inte alltid så mycket av vinsten nå odlarfamiljen. Dessutom räknas kaffeodling som riskabel verksamhet av de flesta banker, så att få fördelaktiga lån till investeringar är svårt. Risken bankerna tänker på är framförallt de klimatmässiga utmaningar odlaren står inför, som kan förstöra en skörd och som kräver både ständig tillsyn och investeringar. Ett slags moment 22 alltså. Men det finns ett bra sätt att ta sig ur detta, utan att behöva sälja sin gård och utan att behöva jobba ihjäl sig. Det är att bli medlem i ett kooperativ.

Ordet kooperativ klingar ibland lite illa och förknippas kanske med storproduktion av enkla produkter. Men faktum är att i kaffevärlden kunde detta inte vara mindre sant. Tänk istället på ordet i sin engelska betydelse – cooperate, att samarbeta. För det är detta kooperativet går ut på, att få många små odlarfamiljer att samarbeta för ett bättre resultat än de hade fått ensamma.

Kaffekooperativ finns i många olika storlekar, det kan vara ett hundratal medlemmar upp till flera tusen. Medlemmarna är alltså del av kooperativet som drivs som ett stort företag. Men det finns några viktiga skillnader. Det stora företaget har oftast en eller några huvudägare och ett antal delägare. Alla dessa personer vill förstås tjäna pengar. Kooperativet ska visserligen ge skälig lön till sina medlemmar, men det är inte vinstdrivande. Snarare fungerar kooperativet oftast så att det köper skörden från respektive medlem, och säljer den sedan vidare.

En annan viktig aspekt är att i många kaffeproducerande länder är det kvinnorna som sköter om plantagerna och gör grovjobbet, men det är männen som äger de stora privata produktionsanläggningarna. I kooperativet är det lättare att se till att även kvinnorna får ta del av den ekonomiska kakan.

Ett bra exempel är Bukonzo Joint i Uganda som Kafferosteriet Koppar handlar ifrån. Delägarna är 3 400 små odlare varav 85 procent är kvinnor. Kooperativets ordförande är också kvinna och heter Ithungu Polonia. Ojämlikhet och avsaknad av kvinnors inflytande i familjeföretag är annars ett mycket utbrett problem i Uganda. Bukonzo Joint är också en stark förespråkare för förebyggande av våld i hemmet. Kooperativet arbetar nära sina medlemmar tillsammans med ledare i samhället, för att skapa medvetenhet om tillämpliga lagar och stoppa familjevåld och dess orsaker.

Ser vi vidare på familjesituationen hos många kaffeodlare är det alltså kvinnan som arbetar med plantagen, men hon ska också se till att barnen är friska och får sin utbildning, något som är svårt när hon arbetar heltid och dessutom har långt till skolor och vård. Därför har många kooperativ inrättat både förskolor, skolor och vårdcentraler.

Den tydligaste anledningen till att samarbeta i ett kooperativ är emellertid för att ha råd med sin kärnverksamhet, nämligen kaffeodlingen och produktion av råkaffe. Teknisk utrustning för skörd och förädling som skulle vara omöjlig att köpa in för den lilla odlaren kan nu delas på många. Likaså kan professionell hjälp i fråga om agronomer hyras in eller anställas, dessa kan ju hjälpa många odlare samtidigt.

En liten odlare som arbetar oberoende har svårt att utveckla både sig själv, sitt hem och verksamheten. Kooperativet kan därför tillhandahålla utbildningar inom exempelvis företagsekonomi, affärsrådgivning och marknadsföring, men också inom odling och teknik. Det gör att odlaren får kunskap som behövs för att satsa större. Som tidigare nämnts är det emellertid svårt för en liten kaffeodlare att få banklån för att utvidga sin verksamhet. Det beror på att kaffe är väldigt väderberoende, där klimatförändringar, både på kort och lång sikt, snabbt kan påverka verksamheten i olika riktningar. Även här har kaffekooperativen insett problemet och hittat lösningen. Flera kooperativ har egna mikrofinansinstitut som kan låna ut pengar till medlemmar till relativt låg ränta.

Ser vi återigen på Bukonzo Joint så har de en modell för mikrofinansiering som är utformad för att göra det möjligt för medlemmarna att förbättra deras levnadsstandard. Bland annat genom att utveckla, upprätthålla och utöka sina egna småföretag, främst inom kaffe- och majsodling. Dessutom uppmuntras medlemmarna att aktivt delta i den sociala och ekonomiska utvecklingen i Bukonzo County, och i förlängningen hela Uganda. Kooperativet strävar också efter att utbilda sina medlemmar i vikten av individuella och affärsmässiga besparingar, och tillhandahåller ett pålitligt ställe att sätta in besparingar och tjäna ränta. Kooperativet erbjuder också jordbruks- och företagslån.

Att som liten odlare certifiera sig ekologiskt eller hållbart – något allt fler uppköpare och konsumenter efterfrågar – ses ofta som en omöjlig uppgift. Det handlar ju både om en hel del pappersarbete och om ekonomi. Även här kan kooperativet hitta lösningar som förenklar avsevärt.

Kooperativet har ju även till uppgift att se till att rätt pris betalas för råkaffet, och här kan vi konsumenter se viss vinning. Tack vare avsaknaden av större vinstintresse hålls priserna moderata, samtidigt som kvaliteten håller hög nivå med hjälp av den ofta moderna utrustningen och välutbildade personalen.

Finns det då inga nackdelar med kooperativ? Jo, det kan såklart finnas. Mätningar som gjorts, bland annat i Etiopien, visade att det tar ganska lång tid för nya medlemmar innan de kände att kooperativets sociala arbete kom dem till gagn.

Det är också viktigt att kooperativet ser till de olika odlarnas individuella situation, så att inte alla behandlas lika. Det är ju stor skillnad på behoven hos en odlare med en eller två hektar mot en som har 30. En större odlare kan behöva maskinell utrustning för miljontals kronor, medan en liten kan klara sig på en mindre och billigare maskinpark.

Rent kvalitativt har det också, för oss konsumenter, varit svårt att hitta enskilda ”single origin”-bönor från kooperativ. Detta eftersom det förr var vanligt att allt blandades för så effektiv bearbetning som möjligt. Idag har dock kooperativen sett efterfrågan och gör ofta små batcher av exklusiva kaffesorter från specifika lägen, så detta är inte längre ett särskilt utbrett problem.

Kooperativkaffe har alltså gått från en nödvändighet till en mycket viktig del av många kaffeproducerande länders samhällsutvecklande. Att dessutom kvaliteten på själva produkten, råkaffet, är så hög gör inte saken sämre.

Senast uppdaterad: 16 september, 2019

Denna artikel publicerades i samband med ett nyhetsbrevsutskick. För att inte missa intressanta fakta i framtiden – anmäl dig till våra nyhetsbrev här!