KOPPAR går Gröna bandet med Andrea och Per

Det här tycker vi är jättekul! Innan Andrea och Per, två av våra underbara kunder, gav sig iväg på en dryga 160 mil lång vandring genom vår skandinaviska fjällkedja, så bunkrade de upp med KOPPAR:s kokkaffe. Kaffet låter de släktingar portionera ut längs med de stationer som passeras under den 76 dagar långa vandringen som sträcker sig genom:

1. Funäsdalen: Från denna station ska kaffet räcka i 7 dagar.
2. Storlien: 5 dagars lager
3. Kallsedet: 5 dagar
4. Valsjöbyn: 4,5 dagar
5. Gäddede: 5,5 dagar
6. Klimpfjäll: 7 dagar
7. Hemavan: 8 dagar
8. Camp Polcirkeln: 9,5 dagar
9. Ritsem: 8,5 dagar
10. Björkliden: 11,5 dagar

Vi hoppas att Andrea och Per räknat rätt och att 60-80 gram av våra olika kokkaffen, ska ge den där lilla extra njutningen och energin. 160 mil är ingen barnlek och Fjällfararnas Gröna band är lite av en svensk klassiker - ett kvitto på att man både har kunskap och erfarenhet att vistas ute under lång tid i fjälllvärlden.

LYCKA TILL, Andrea och Per. Vi följer er med spänning på ert Instagramkonto. Nedan en initial rapport:

Nu har vi anlänt till härliga Härjedalen och Funäsdalen (eller nästan). Imorgon ska vi hämta upp vår första påfyllnadsdepå, det känns bra för kaffet sinar.....

Dessa första dagar har bjudit på sol, moln, blåst och pyttelite regn. Omväxlande med andra ord, som det är i fjällen! Vi har nästan haft ständig vind, vilket uppskattas så vi slipper myggen, solen (när den varit framme) har värmt ändå.

Vi har inte riktigt doserat in oss på kaffet än, men det vi drack imorse har hitentills varit det godaste. Ett rejält uppkok, sedan låta stå och dra. Det kaffet vi drack till pannkakan i eftermiddags var inte så dåligt heller. Igår tänkte jag ta en bild på Per när ha kokade kaffet när vi tog rast precis i början av Rogens naturreservat, gick inte så bra. Kaffet kokade över för han posade och vinden fick tag i kaffet och stänkte ner hela hans skjorta (tur vi var nära vatten och att det är ett lättorkat material! Dock blev fotot inte så bra...men det kommer fler chanser!

Rapport 5 juli
Sist vi hördes hade vi kommit till Ljusnedal och skulle hämta upp vårt första matpaket, nu har vi hunnit hämta både paketet i Storlien och Kallsedet. Vi har nu gått igenom alla rostningar och Per gillar Mustig bäst, medan jag har svårt att välja favorit. Det beror på väder och humör. I regn och rusk passar ju mörkrosten utmärkt, medan mellanrosten gör sig väldigt bra vid en solig bäck. Vi har fått till doseringen bättre också och insett att vi måste låta det få tid att dra efter uppkoket (inte vara så hetsiga, med andra ord). Provade även ha salt i vid ett tillfälle då vi åt mjölkchoklad till och det blev ännu en smakupplevelse, gott!! Vi hoppas att vi vid något tillfälle kommer gå förbi något renslakteri eller annan liten delikatessbutik så vi kan köpa kaffeost eller någon rökt bit ren vi kan ha i kaffet och prova (det är väl därifrån salt i kaffet kommer i från början?).

En sak jag velat göra sedan jag jobbade i Ramundberget är att gå upp på bullfjäll och käka bulle, så vi lade vår rutt så att det skulle bli möjligt. När vi nådde bullfjäll, efter att ha gått ospårat med karta och kompass, så låg hela toppen i tjock dimma och att gå upp hade varit dumt, så det blev bulle och kaffe vid en liten sjö vid foten istället. Likaså tänkte vi att en kaffeslurk vid kaffehögen hade varit fint, men när vi gick förbi den kullen så regnade det och blåste rätt kraftigt så det blev inget stopp, utan vi småsprang istället förbi (utan att ens ta ett foto). Ja, vädret på fjället ställer till det ibland, det växlar fort också.

På midsommardagen vaknade vi av snöblandat regn och kraftig blåst med stormbyar, men vi knallade på i ovädret och lyckades ta oss till ett vindskydd där vi kunde äta vår sill å potatis, med gräddfil, snaps och folköl! Midsommardagen var lite bättre och till 1a söndagen (vilodag) hade vi trots att vi låg efter i plan tagit oss en bra bit; haftorsstöten med ljusnetjärnen vid foten OCH det var strålande väder!! Ett skavsår har kommit och gått, en enklare stukning av ankel och en svullen arm är de skador vi lyckats dra på oss (ta i trä) än så länge. + alla dessa mygg, knott och bromsbett, samt rivsår av buskar och snår på ben och armar.

Rapport 16 juli
Sitter i skrivande stund (16/7) i Daimadalens naturreservat och vår vilodag. Klockan är tio över sju på kvällen och det är säkert 28 grader varmt. Den senaste veckan har bjudit på shortsväder och det har varit rätt jobbigt att gå i värmen, många vattenstopp men även fikastopp. Skönt är det dock att de senaste dagarna då vi kommit upp på lite högre fjäll har fått lite behagligare temperatur och vind som håller flygfäna borta. Har aldrig varit med om att det varit så här varmt i fjällen (så länge) och så torrt som det är. Många bäckar är, istället för just det, antingen uttorkade eller bara små rännilar.

Lyckligtvis gör det att vi kan gå över de flesta våtmarker utan att gå ner oss totalt. När vi letade kaffeplats efter vägen från Rötviken till Valsjöbyn, hittade vi en utmärkt spot i en solig glänta. Den gläntan hade tydligen utmärkt söderläge och blåbären hade redan mognat!! Så det blev blåbär i gröten dagen efter. Här i Daimadalen blev det istället daim. Hade tänkt göra egen för att vi egentligen inte vill köpa oeko, men så råkade jag (Andrea) vinna på ett chokladhjul i Furuvik så då blev det lite enklare 😉.

Glädje att få våffla på en fäbod (Myhrbodarna)! Fick även tunnbrödklämma med egentjärnat smör, messmör och ost samt älgörtssaft. Så nu har vi börjat plocka älgört som vi har i vattnet (nästan lika gott).

Har även märkt av bränderna i Jämtland. Daimadalen fylldes av rök efter vilodagen.

Hittar många renhorn på fjället, de flesta är rätt pluttiga men det här var rejält. Och så alla dessa vackra lavar på stenarna, alla som enskilda konstverk! De norska fjällen ses i bakgrunden.

Efter 600 meters stigning på 2 km kom vi upp till Skalsjön och fick som belöning en av de vackraste solnedgångarna under resan!

Rapport 25 juli
Fick i vårt senaste matpaket med en teckning från Andreas systerdotter. Bild på när vi sitter i tältet och äter köttbullar med potatis och gröna ärtor! Underbart!!! Satte upp den i tältet igår (med leukoplast) och hade lördagsmys med lördagsgodis.

Minna som systerdottern heter har haft lite bekymmer att förstå varför vi ska gå. "Varför tar de inte bara bilen, mamma? Eller bussen eller tåget". Svårt att förklara för en sexåring varför man gör en sån här sak, svårt att förklara för vem som helst (kanske förutom för de som också gör/gjort vandringen) varför vi gör det här. Det kan till och med vara svårt att förklara/motivera för oss själva vad f---n vi håller på med när vi kämpar som mest!! Men vad är anledningen då? Så klart finns det inte bara en, utan många. Så många att vi nog inte kan nämna dem här allihop. Men en av anledningarna är som jag försökt förklarat för min systerdotter att allt (vyer, maten, vattnet, baden, KAFFET osv) blir så mycket mer värda/godare när en kämpat för det. Att gå rakt upp för ett berg i 2 km och komma till en plats få människor varit och uppleva den, det är vackert. Att sen slå upp tältet, laga till en av de 8 rätter vi varierar oss på och fylla på med energi (för det behövs!) är underbart.

Sedan är det fantastisk med alla möten vi gör efter vägen, prata med de människor som valt att bosätta sig nära eller på fjället, de som väljer att vandra samma leder som vi. Höra deras tankar och åsikter om deras val.

Sedan är det skönt att känna att kroppen fungerar. Att den är stark och orkar, eller ännu mer när man känner sig svag men klarar av en stigning ändå! Fantastiskt!!

Och ungefär här har vi gått halvvägs! Några kilometer kvar till Hemavan, nu är vi närmare slutet än starten och har vi klarat den här första halvan så kommer vi garanterat klara den andra också.

Rapport 1 augusti

Nu känns det som om det går undan. Hade en liten formsvacka efter 1/3 till halvvägs, men nu känns humöret och kroppen lättare.

Efter en vilodag i Hemavan där vi unnade oss att ta vår andra (!) dusch och sova i säng på vita lakan, samt äta frukostbuffé (ni vet då man får äta hur mkt som helst) har vi nu kommit till camp polcirkeln där vi har ännu ett paket som väntar. Den här etappen har varit väldigt härlig, vi har fått se fantastiska vyer och fjäll och vädret har varit mkt behagligare än innan (vi har till och med fått en del regn).

Vi är som vi sagt till många av de stugvärdar vi träffat efter Kungsleden, kvällsvandrare. Vi gillar att sova länge på morgonen och ta tid för frukost och ihoppackning. När vi var vid Sylarna och satt utanför tältet och drack morgonkaffet kom en dam med sina två hundar förbi på leden. "Godmorgon" sa vi glatt och hon svarade; "godmorgon eller förmiddag kanske man ska säga" lite syrligt. Jaja, alla är vi olika, vi gillar att sova länge och gå sent, framförallt när det varit så varmt.

För att underlätta frukostbestyren så preppar vi gröten och kaffet kvällen innan. Vi har upplevt att kaffet får en lite fylligare ton när det får stå och dra över natt men även att vårt sätt gör att vi heller inte behöver ha färre delar kaffe jämte vatten, vilket är bra. För på så vis kan vi få fler kaffestunder per dag! En annan lustig sak vi märkte när vi drack den mustiga rostningen efter en rätt så het nudelsoppa vi åt till lunch, var att hettan öppnade upp smaklökarna på något vis för vi upplevde det mycket mer fyllig smak. Antingen det eller så har fjälluften rensat våra bihålor!!